ÅR 1929    - lite vad som hände....

Picture
Sverige Epok: Mellankrigstiden 1918-1939



                                                                                                                                                                                                 



  • Regent Gustaf V kung 1907-1950
  • Statsminister Högerledaren Arvid Lindman 1928- 1930. Arvid Lindman fick makten efter det sk Kosackavtalet 1928, då vi kanske för förts gången fick våra moderna valaffischer, som ledde till framgång.
  • Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.
  • Sydpolen passerades med flygplan år 1929.
  • Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar.
  • I Sverige byter "realskolexamen" namn till ”realexamen”.
  • Den svenska Arbetsddomstolen inleder sin verksamhet.
  • Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm.
  • Sveriges första sopnedkast installeras.
  • Hammarbyleden och Årstabron invigs.
  • En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm.
  • Morgongymnastik i svensk radio, under ledning av kapten Bertil Uggla startar.
  • AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg som vill göra radioteatern till en folkteater.
  • Bertholt Brecht opera Tolvskillingsoperan har svensk premiär på Komediteatern  i Stockholm.
  • Vilhem Mobergs pjäs Marknadsafton uruppfördes i Sveriges Radio.
  • Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm. Den 2 maj 1929, annonserades de första ljudfilmerna. ”Hans hustrus ära” på Palladium, ett äktenskapsdrama med Milton Sills, regisserat av Alexander Korda och ”Vita skuggor på Söderhavet”, Van Dykes och Flahertys utmärkta naturskådespel, på Piccadilly.
  • Den första svenska ljudfilmen Säg det i Toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige saknar ljudateljé.
  • Branden  i Djurgårdsteatern 1929 utbröt den 21 juni när man gav sommarens lustspel; "S.k. kärlek". Teatern brann upp på några timmar, men den stora skylten som visade pjäsens namn förblev oskadd. Elden började i köksregionen och spred sig mycket snabbt i det torra virket. Alla människor som fanns i byggnaden kunde rädda sig, men några brandmän hade fått lättare skador.
  • Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången.
  • Den belgiske tecknaren Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.
  • Jaques Brel föddes 8 april belgisk vissångare.
  • Martin Luther King amerikansk medborgarrättskämpe, pastor föddes den 15 januari .
  • På litteraturfronten kan nämnas att Harry Martinsson (25 år) gifte sig med Moa Martinsson (39 år). Äktenskapet höll hjälpligt i 6 år. Moa gav  ut sin första bok  år 1933.
  • I underhållningsbranchen hade Ernst Rolf och Karl-Gerhard sedan länge framskjutna positioner.
  • Kända svenskar som föddes 1929, är bl a skidstjärnan Sixten Jernberg och orienteraren Bertil Norman, speedway-stjärnan "Varg-Olle" Nygren, samt fotbollsliraren Lennart "Nacka" Skoglund, som föddes på julaftonen. Vidare föddes skådespelarna Gunvor Pontén, Ernst Hugo Järregård och Max von Sydow.



Källor: Wikipedia och youtube

1929 - tillbaka till samtiden

Boken. Alla pratar om 1929. Året då allt gick åt helvete sägs vara tillbaka, 80 år senare. För Tyskland var kraschen på Wall Street en i raden av smällar på käften. Få färska demokratier har försökt hålla sig flytande i så hård motvind. Eric D. Weitz kallar Weimar-republiken, det vanliga namnet för det Tyska riket från 1919 till 1933, en antik tragedi. Det är en historia som har sina ljusa stunder, sitt hopp, men som, det vi ju nu, ska sluta i mänsklighetens svarta hål: Auschwitz.

Vi har några klichébilder av Weimar med oss från skollektionerna. Skottkärrorna med inflationsvärdelösa tyska mark. Dolkstötslegenden. Ölkällarkuppen. Eric D. Weitz skriver givetvis om dessa centrala fenomen, men framförallt lyfter han fram Weimar som en pionjärstat för moderniteten. I bokens andra långa kapitel tar han oss på en promenad genom ett Berlin i våldsam förvandling. “Den nya kvinnan”, lika sportig som elegant i kortklippt hår och kort kjol, shoppar på varuhusen. På Café Josty på Potsdamer Platz tar folk ännu en stärkande cigg. Fabriksrök stiger mot himlen, bilar trafikstockas, spårvagnar skramlar, reklamskyltar blänker. Unga människor på väg till jazzklubbar rusar förbi krigsinvalider från första världskriget som tigger på gatan. På väggarna hänger valaffischer för kommunisterna och nazisterna bredvid varandra.

På så sätt blir det som ska följa, nazismen, en grym backlash mot moderniteten. En rå konservatism som frodas på demokratins barnsjukdomar och på det allmänt eländiga världsläget och kastar fram en man i kortbyxor till makten. Hitler blir först förlöjligad, sedan accepterad av samhällets konservativa elit som en byggherre redo att renovera gammal nationalstolthet och -mytologi.

Det är uppenbart att Weitz gillar sitt studieobjekt som en kurator gillar den mobbade medlemmen i klassen. Weitz håller egentligen ett långt anförande om att Weimars konsekvenser inte fråntar staten de framsteg som gjordes. “Weimarrepubliken var en rik och spännande tid, och många av de konstnärliga alster, filosofiska tankar och politiska idéer som uppstod i dess hägn ingav förhoppningar om en bättre värld. Dessa visioner har relevans för oss i dag”, skriver Weitz. Till bevisen han lägger fram finns centrala 1900-talsfenomen som Thomas Manns “Bergtagen”, Kurt Weills “Tolvskillingsoperan”, Walter Gropius och Bauhausgruppen, Martin Heideggers filosofi, Fritz Langs “Metropolis”.

När jag fick möjligheten att intervjua Peter Englund inför släppet av hans förstavärldskrigsepos “Stridens skönhet och sorg” sa han att han likt Annales-historikerna alltid försöker skriva en tvärvetenskaplig totalhistoria. Det är "visserligen alltid dömt att misslyckas, men man måste alltid försöka". Eric D. Weitz gör sitt totalhistoriska försök här. Han nöjer sig inte med gubbarna i uniformer, men inte heller med konstnärerna. Han försöker ta in hela epoken – hur den lät, smakade och kändes – och kommer så nära som man kan begära.

Hans historia är en stark introduktion till ett fascinerande epok. Den blir inte mindre fascinerande av vi vet att stupet väntar bakom krönet. Eller av att vi påstås leva i 1929 igen.

 peter.f.andersson@hd.se                 Källa:Helsingborgs Dagblad