Första svenska ljudfilmen 
"Säg det i Toner" hade premiär i Stockholm 1929

Picture
Klicka på bilden om du vill läsa mer om filmen

Om "Säg det i Toner" text av Bengt Hasslum
Den 26 december 1929 var det premiär på SF-biografen Palladium i Stockholm på "Säg det i Toner", den med spänning emotsedda första svenska ljudfilmen. För regin svarade skådespelaren  Edvin Adolphson, som också hade en stor roll i filmen, och J. Julius, tillika filmens fotograf. Egentligen hette han Julius Jaenzon och hade en gång hjälpt Vilgot Sjöström till världsberömmelse genom sin epokgörande trickfotografering i "Körkarlen".
"Säg det i toner" emmottogs med förtjusning både av premiärpubliken och av recensenterna som dock kunde konstatera att etta var en "tonfilm" utan tal. Vad kärleksparet Håkan Westergren och Elisabeth Frisk och de övriga skådespelarna sade fick man aldrig höra. Dialogen läste man på vita duken som i en stumfil. Nej filmen levde bokstavligen upp till sitt namn, "Säg det i toner". Det var genomgående mycket musik i filmen, bland annat mycket Bellman och studentsång.


Säg det i toner

Jag för dig en liten sång
vill sjunga som den första gång,
när som ödet oss förde tillsamman.
Jag ej vågade att då
dig bedja att din kärlek få,
nu ditt svar läses i dina ögon blå.

Men säg det i toner och inte i ord,
en stämma kan lätt bliva hård.
Din sång däremot är för mig här på jord
ett klingande kärleksackord.
När jag dig ber om att ständigt hos dig få bli
så ska du spåra en smekande melodi
däruti,
ty säg det i toner och inte i ord,
vårt hjärta vill ha harmoni.

Vi är unga du och jag,
och som en vacker sommardag
ter sig livet ännu för oss båda.
Räck mig dina händer små
och låt mig äntligen förstå
att du aldrig, nej, aldrig från mig ska gå.

Men säg det i toner och inte i ord...


Andra filmer  från 1929 var en svensk-brittisk film Fången 53  och.....

  • Den Andalusiska hunden - Salvador Dali
  • En kvinnas moral - am Greta Garbo
  • Finurlige Fridolf
  • Hjärtats Triumf
  • Konstgjorda Svensson
  • Kyssen - Am Greta Garbo
  • Mannen med filmkameran - Dziga Vertou
  • Miljonärernas paradis - Bröderna Marx
  • Rågens Rike
  • Utpressning - Alfred Hitchcock
  • Vilda orkideer - Am Greta Garbo
  • Ville Anderssons äventyr

Några stora filmskådespelare från denna tiden......

Greta Garbo

Picture













Den första spelfilm hon medverkade i var kortfilmen Luffar-Petter 1922 där hon hade en biroll. För att kunna medverka i filmen och även senare börja på Dramatens scenskola,
Till Garbos viktigaste insatser inom stumfilmen hör Virveln (1926),Åtrå (1927) och Love (1927). I de två senare spelade hon mot John Gilbert, med vilken hon inledde en mycket uppmärksammad romans. Första filmen där man kunde höra hennes röst var i Anna Christie1930 . Filmen som marknadsfördes med frasen Garbo talar, blev en enorm succé.

»Greta Garbos Saga« · 
Stockholm 1929
© Albert Bonniers Förlag
– Det var en gång – Någon har sagt att glorian kring en tjusande kvinnas änne strålar inte av hennes skönhet, utan av den dyrkan som kommit henne till del antingen av en enda eller av massorna. Beatrices namn behåller sin klang genom seklerna därför att hon älskades och besjöngs av Dante, under det att de tusentals vittnesbörden om en Jenny Linds enastående tjuskraft ha sammanvävt det romantiska skimret kring hennes namn — hela samtidens svindlande hänförelse, ekot av jubelropen kring hennes triumfvagn. 
 läsa mer

Skådespelerskan Anna-Lisa Ericsson

Picture

Skådespelaren Thor Modén

Picture

Edvin Adolphsson spelar i "Säg det i toner"

Picture

Julia Ceasar - spelade i över 100 filmer

Picture

För många biografer...?

Biofolket ser mörkt på framtiden.             källa: www.filmsoundsweden.se/backspegel/1929
Stockholms-Tidningen, den 31 januari 1929

Biograffacket är inte roligt numera. Det är direktör John A. Bergendahl, den kände biografägaren, som fäller yttrandet vid en intervju i anledning av den stora biograföverlåtelse han i dagarna gjort till Svensk Filmindustri. Och många av fackets män ha precis samma ord på tungan. Det är dålig publikfrekvens på så gott som alla biografer i Stockholm, och det försäkras att januari månad medför nära nog katastrofalt deficit för massor av de mindre biografägarna.

Vad är orsaken? Svaret ges pro primo med den ganska naturliga förklaringen att det är alldeles för många biografer i Stockholm. Det finns ett 80-tal biografteatrar i Stockholm, medan Köpenhamn som har nästan dubbel så stor folkmängd, blott har hälften så många. Man pekar på restaurangdansen som en farlig konkurrent till biograferna och man åberopar de höga lokalhyrorna och den i förhållande till utlandet dyrbara driften av biograferna under en kort säsong. Detta är onekligen väsentliga faktorer att räkna med då man vill utforska varför biografbranschen har fått det trångt.

Överproduktion av banal amerikansk film.
Men det finns också andra lika väsentliga och kanske djupare orsaker till den stagnation för att inte säga tillbakagång, som kunnat skönjas och nu öppet erkännes från biografmannahåll. Det råder intet tvivel om att filmproduktionen vid det här laget nått sin kulmen, och att publiken kort sagt sett sig mätt. Den amerikanska filmen har givit det mesta och det bästa den kan ge. Vårt lilla land har formligen översvämmats av amerikansk film, som icke minst i hård strid med vår egen filmproduktion ju kommit att intaga en förhärskande ställning också i fråga om smakriktningen. Amerikanerna ha, kan man säga, varit riktigt envisa i sin överproduktion av film, och det är ett känt faktum att flera av de stora amerikanska inspelningsbolagen, som ha sina försäljningscentraler i Sverige, på sistone till och med tagit förluster bara för att upprätthålla prestigen på marknaden och få avsättning för sina filmer. En lång strid har, som man i initierade kretsar mycket väl vet, förts mellan de amerikanska filmbolagen och Svensk Filmindustri, och man torde kunna säga att den icke varit till ekonomisk båtnad för någondera parten.

Emellertid är det otvivelaktigt att överproduktionen, utpumpningen skulle man vilja säga, av amerikansk film medfört att en mycket stor procent dålig amerikansk film kommit i landet. Den verkligt goda filmen, den moderna kvalitetsfilmen, som ger publiken något nytt, ta de stora bolagen hand om. I främsta rummet är det ju S.F. som kan välja och rata, och vad som blir över får de mindre premiärteatrarna hålla till godo med. Men publiken har tröttnat på alla dessa till tema och uppläggning rätt banala amerikanska filmer. Och här har man väl ändå den främsta förklaringen till att det börjar gapa så många tomma platser på våra biografteatrar.

För många biografer i förhållande till folkmängden.
Publikfrekvensen har kanske i realiteten icke sjunkit. Nöjesskattesiffran håller sig tämligen konstant för de senaste fyra åren, och med de sänkta biljettpriser som på sina håll tillämpats representerar nöjesskatten exempelvis för förra året en större publikfrekvens än för låt oss säga tre à fyra år sedan. Men å andra sidan har, som sagt, antalet biografer, i alla fall sammanlagda antalet platser på biograferna i Stockholm, ökats avsevärt och man må gärna säga oproportionerligt i förhållande till folkmängden.

Det finns säkert också andra synpunkter, som fackets män skulle vilja dra fram för att belysa biografbranschens besvärligheter. Men den fackman på området, som uttalat sig för Stockholms-Tidningen, håller emellertid styvt på att det framför allt är den banala dussinproduktionen, vilken satt sin prägel på filmmarknaden, som gjort att den tidigare så bortskämda publiken tröttnat. De större biograferna kommer givetvis att bestå provet i den nya konkurrens, som nu börjat, men många små biografägare måste, försäkras det bestämt, förr eller senare stupa.



Internationell film

Stumfilm - Kolla in Silent Film Still Archive

Picture

Några klassiker

                                                                                Charlie Chaplin fick två Oscars för 
                                                                                                                         filmen The Circus,
                                                                                                                         1929 då den första Oscarn delades ut.

      
  Harry "Snub" Pollard   The Big Shot  1929                                                       

Finsk film The Gipsy Charmer från 1929