Rektor Erik Hultsjö (arbetade på skolan 1931-1971)
har författat angående Skarpnäcksskolans historia....
källa:arkiv Skarpnäckskolans expedition
"Gamla skolan första uppropsdag den 22 augsti 1929.
Klasserna 1-6.
15 klasser.
300-400 lärjungar - som eleverna kallades.
1929 Delar av den nybyggda skolan kunde tagas i bruk.
Överlärare Wide för Distriktet som omfattade dessa skolor: Skarpnäcksskolan, Enskede skola Gubbängens skola,
Södertörns Villa stadskola.
1940 Militärförläggning i stor del av skolan. Endast översta våningen kunde användas av skolan. Även en del av dessa klasser flyttades till andra områden blev duplikation nödvändig. 2-3 klasser i samma rum.
1942 Hela skolan blev militärförläggning. Många lärare och elever blev evakuerade till Dala-Floda.
1943 Hammarby skola var distriktets huvudskola under överlärare Åkerlund. Skarpnäckskola var annex med Hultsjö som
tillsynslärare.
1951 Skarpnäck eget överlärardistrikt from 1 januari med överlärare Erik Hultsjö. Nya Skolan byggs arkitekt T. Rydberg.
1956 Paviljongen byggs arkitekter Ahrbom & Zimdal.
Skarpnäcksskolan var under 1950-talet Stockholms elevrikaste skola med som mest 2240 elever i 74 klasser. Många klasser hade mer än 35 elever. Nya skolan, Gamla skolan och Paviljongen + 7 andra extra skollokaler i området gjorde att vi var väldigt utspridda.
Småskola: Klass 1 och 2
Folkskola: Klass 3, 4, 5, 6
Specialklasser: Läsklass, Hjälpklass. Under 60-talet även hjälpklass 7 och 8.
Kärrtorps Gymnasium byggs i slutet av 1950-talet - arkitekt K. Ödeen. I början av 1960-talet hade Skarpnäcksskolan en hel årskurs placerad i gymnasiets lokaler.
I början av 1970-talet kom Träningsskolan 4 klasser.
1973 Affe-projektet med bla
Andra fina resurser: Biblioteket
Föräldrarna bla i Skolträdgården
Många fina studiebesök från Sverige och flera andra länder i Europa samt från Kanada."
Klasserna 1-6.
15 klasser.
300-400 lärjungar - som eleverna kallades.
1929 Delar av den nybyggda skolan kunde tagas i bruk.
Överlärare Wide för Distriktet som omfattade dessa skolor: Skarpnäcksskolan, Enskede skola Gubbängens skola,
Södertörns Villa stadskola.
1940 Militärförläggning i stor del av skolan. Endast översta våningen kunde användas av skolan. Även en del av dessa klasser flyttades till andra områden blev duplikation nödvändig. 2-3 klasser i samma rum.
1942 Hela skolan blev militärförläggning. Många lärare och elever blev evakuerade till Dala-Floda.
1943 Hammarby skola var distriktets huvudskola under överlärare Åkerlund. Skarpnäckskola var annex med Hultsjö som
tillsynslärare.
1951 Skarpnäck eget överlärardistrikt from 1 januari med överlärare Erik Hultsjö. Nya Skolan byggs arkitekt T. Rydberg.
1956 Paviljongen byggs arkitekter Ahrbom & Zimdal.
Skarpnäcksskolan var under 1950-talet Stockholms elevrikaste skola med som mest 2240 elever i 74 klasser. Många klasser hade mer än 35 elever. Nya skolan, Gamla skolan och Paviljongen + 7 andra extra skollokaler i området gjorde att vi var väldigt utspridda.
Småskola: Klass 1 och 2
Folkskola: Klass 3, 4, 5, 6
Specialklasser: Läsklass, Hjälpklass. Under 60-talet även hjälpklass 7 och 8.
Kärrtorps Gymnasium byggs i slutet av 1950-talet - arkitekt K. Ödeen. I början av 1960-talet hade Skarpnäcksskolan en hel årskurs placerad i gymnasiets lokaler.
I början av 1970-talet kom Träningsskolan 4 klasser.
1973 Affe-projektet med bla
- utvecklande samverkan mellan personal i olika förvaltningar
- Arbetsgrupper i årskurserna
- Fritidsassistent
- Elevassistent
- Öppen verksamhet inom skolan
- Fritidshem i Gamla skolan
Andra fina resurser: Biblioteket
Föräldrarna bla i Skolträdgården
Många fina studiebesök från Sverige och flera andra länder i Europa samt från Kanada."
Kärrtorp och skolan runt 1930
Denna text är tagen ur församlingsbladet 1989. En artikel skriven av Erik Hultsjö tidigare rektor vid skolan.
Man har bett mig återge några minnen. 60 år framåt ser oändligt mycket ut. Tänka sig att man då skriver 2049, men 60 år bakåt ser inte alls så mycket ut. Året var alltså 1929. Jag var lärare och min hustru Birgitta var också lärare. Hon placerades då i Skarpnäcks folkskola. Vi bodde i Västerled i Bromma. Med dåtida kommunikationer var det en orimlig anordning. Vi flyttade alltså till Sara Moreas väg. Jag bor fortfarande kvar där. Man kan undra varför husnumren börjar med 101. Saken är den att man tänkte att vägen skulle fortsätta längre norrut bortåt bron över Hammarbyleden – den nuvarande klaffbron. 1929 fanns villorna Sara Moreas väg 102-112. Sträckan Kajsa Vargs väg- Kärrtorpsvägen var planerad men ej utbyggd. Viloparken var en vanlig skog.
I Skarpnäcks folkskola – Skarpnäcks gamla skola var det upprop med de första eleverna, eller lärjungarna – som det hette i officiella sammanhang – den 22 augusti 1929. Skolan har alltså i höst fyllt 60 år. Den hade ritats av byggnadsrådet G Nilsson. Just i år har den genomgått en upprustning och ser ut precis som för 60 år sedan. Den lejongula fasaden är frisk och fin och symbolerna över ingångarna – Aladdins lampa och stjärnan lyser som förr. Jag tycker och tror att Skarpnäcks gamla skola är bland de vackraste skolbyggnaderna i Stockholm.Passa på att se den från Kärrtorpsvägen. Den liknar en klassisk herrgård med huvudbyggnad och två flyglar och pergola emellan. Alla byggnaderna har vackra svarta mansargtak. Det vackraste byggnadsverket i Skarpnäck är naturligtvis Markuskyrkan, men sen kommer Skarpnäcks gamla skola. Jag minns inte minst Luciadagens morgon med levande ljus i alla fönster utåt gården. Det var en vacker tradition under många år. Jag började som lärare där 1931 och var kvar 40 läsår. De klasser som slutade efter åtta år i skolan 1939 hade kamratmöten i våras – pojkklassen den 7 juni och flickklassen vid läsårsavslutningen 8 juni. Det var roligt att återse de före detta eleverna som 65 åriga män och kvinnor. läs vidare
källa: Skarpnäcks Trädgårdsstadsförening
Denna text är tagen ur församlingsbladet 1989. En artikel skriven av Erik Hultsjö tidigare rektor vid skolan.
Man har bett mig återge några minnen. 60 år framåt ser oändligt mycket ut. Tänka sig att man då skriver 2049, men 60 år bakåt ser inte alls så mycket ut. Året var alltså 1929. Jag var lärare och min hustru Birgitta var också lärare. Hon placerades då i Skarpnäcks folkskola. Vi bodde i Västerled i Bromma. Med dåtida kommunikationer var det en orimlig anordning. Vi flyttade alltså till Sara Moreas väg. Jag bor fortfarande kvar där. Man kan undra varför husnumren börjar med 101. Saken är den att man tänkte att vägen skulle fortsätta längre norrut bortåt bron över Hammarbyleden – den nuvarande klaffbron. 1929 fanns villorna Sara Moreas väg 102-112. Sträckan Kajsa Vargs väg- Kärrtorpsvägen var planerad men ej utbyggd. Viloparken var en vanlig skog.
I Skarpnäcks folkskola – Skarpnäcks gamla skola var det upprop med de första eleverna, eller lärjungarna – som det hette i officiella sammanhang – den 22 augusti 1929. Skolan har alltså i höst fyllt 60 år. Den hade ritats av byggnadsrådet G Nilsson. Just i år har den genomgått en upprustning och ser ut precis som för 60 år sedan. Den lejongula fasaden är frisk och fin och symbolerna över ingångarna – Aladdins lampa och stjärnan lyser som förr. Jag tycker och tror att Skarpnäcks gamla skola är bland de vackraste skolbyggnaderna i Stockholm.Passa på att se den från Kärrtorpsvägen. Den liknar en klassisk herrgård med huvudbyggnad och två flyglar och pergola emellan. Alla byggnaderna har vackra svarta mansargtak. Det vackraste byggnadsverket i Skarpnäck är naturligtvis Markuskyrkan, men sen kommer Skarpnäcks gamla skola. Jag minns inte minst Luciadagens morgon med levande ljus i alla fönster utåt gården. Det var en vacker tradition under många år. Jag började som lärare där 1931 och var kvar 40 läsår. De klasser som slutade efter åtta år i skolan 1939 hade kamratmöten i våras – pojkklassen den 7 juni och flickklassen vid läsårsavslutningen 8 juni. Det var roligt att återse de före detta eleverna som 65 åriga män och kvinnor. läs vidare
källa: Skarpnäcks Trädgårdsstadsförening
Om Skarpnäcksskolan av Berit Sundberg elev på 50-talet
Denna text är tagen ur Trohetsvägen 22B
Kärrtorp var nybyggt och barnrikt så skolan var överfull. Vi fick gå i skift förmiddag eller eftermiddag. I 2:a klass blev vår klass utan klassrum s.k.vandringsklass. Vår fröken hade alla böcker i unikaboxar och bar dom till ett för tillfället ledigt klassrum. Matsalen låg i nya skolan. Dit gick vi i gångtunneln under Kärrtorpsvägen. Alla klasser fick ställa upp på gården. Den klass som stod på raka led fick gå in först, för att köa till maten. I 4:e klass gick jag i baracken. Den låg där särskolan ligger nu, och var ännu ett bevis på de stora barnkullarna.
Varken gamla eller nya skolans gårdar hade några lekredskap, men vi hoppade rep, twistband eller bollade. I 6:e klass var det spännande att trots förbud gå till ”fruktis”. Den låg vid busshållplatsen där pizzerian är idag. Förutom smågodis köpte vi 1/2 liters glasspaket, som vi fick delade i två delar och åt ur med sked. Under mellanstadiets vintrar så samlades vi både på frukostrasten och på kvällarna på skidskobanan vid skolan. Ishockey var populärt och klassens killar var duktiga. På kvällarna skridskotävlade vi eller lekte kull.
Högstadiet gick jag i Kärrtorps gymnasium, som då hette Kärrtorps läroverk. Jag började 1964 precis lagom till att gymnastikhallen var färdig. Nu möttes vi flickor av att vi inte kunde gå på toaletten på hela skoldagen. Rektor Trotsig låste toaletten för flickorna i högstadiet. Skälet han angav var att det "osnyggades" på toaletten. Vi blev utsatta för kollektiv bestraffning.
Det var en totalt ny upplevelse för Skarpnäcksskolans rektor Eric Hultsjö var en mycket omtyckt person, liksom tillsynslärare Allan Södermark. Allan kom senare att efterträda Eric Hultsjö som rektor. läs hela texten
källa: Skarpnäcks Trädgårdsstadförening
Kärrtorp var nybyggt och barnrikt så skolan var överfull. Vi fick gå i skift förmiddag eller eftermiddag. I 2:a klass blev vår klass utan klassrum s.k.vandringsklass. Vår fröken hade alla böcker i unikaboxar och bar dom till ett för tillfället ledigt klassrum. Matsalen låg i nya skolan. Dit gick vi i gångtunneln under Kärrtorpsvägen. Alla klasser fick ställa upp på gården. Den klass som stod på raka led fick gå in först, för att köa till maten. I 4:e klass gick jag i baracken. Den låg där särskolan ligger nu, och var ännu ett bevis på de stora barnkullarna.
Varken gamla eller nya skolans gårdar hade några lekredskap, men vi hoppade rep, twistband eller bollade. I 6:e klass var det spännande att trots förbud gå till ”fruktis”. Den låg vid busshållplatsen där pizzerian är idag. Förutom smågodis köpte vi 1/2 liters glasspaket, som vi fick delade i två delar och åt ur med sked. Under mellanstadiets vintrar så samlades vi både på frukostrasten och på kvällarna på skidskobanan vid skolan. Ishockey var populärt och klassens killar var duktiga. På kvällarna skridskotävlade vi eller lekte kull.
Högstadiet gick jag i Kärrtorps gymnasium, som då hette Kärrtorps läroverk. Jag började 1964 precis lagom till att gymnastikhallen var färdig. Nu möttes vi flickor av att vi inte kunde gå på toaletten på hela skoldagen. Rektor Trotsig låste toaletten för flickorna i högstadiet. Skälet han angav var att det "osnyggades" på toaletten. Vi blev utsatta för kollektiv bestraffning.
Det var en totalt ny upplevelse för Skarpnäcksskolans rektor Eric Hultsjö var en mycket omtyckt person, liksom tillsynslärare Allan Södermark. Allan kom senare att efterträda Eric Hultsjö som rektor. läs hela texten
källa: Skarpnäcks Trädgårdsstadförening
